Förutom att det är lockande att fråga dessa gurus ( eftersom de har förmågan att se in i framtiden) om resultatet i nästa derby mellan AIK och Djurgården är det skönt att se att företag som MardiaMarkt helt bryter mot denna utsaga och trots det går som ett tyskt fälttåg genom polen.

Företagets närvaro i de sociala medierna är i princip obefintlig och det finns få hemsidor med så lite information. Den innehåller varken produkter eller priser och medievalet består uteslutande av så traditionella medier som  DR, TV och tryckt lokal morgonpress.

MediaMarkt kanske visar oss något mycket viktigt i dessa tider, dvs att traditionell propaganda fortfarande funkar helt utmärkt och att tro något annat är helt puckat.

MediaMarkt- allt annat är puckat.

Effektiv reklam på nätet är m.a.o. inte reklam det är digitala tjänster och liksom alla andra tjänsten måste den ge mig som användare värdefull nytta för att bli efterfrågad. En viktig beståndsdel bakom Googels framgång är att den information tjänsten levererar har nytta för mig som användare just då jag sitter framför min webbläsare. Textlänkarna till företag har även de nytta för mig då de underlättar min sökprocess i det givna ögonblicket.

Utifrån samma resonemang är den nuvarande hypen kring Iphoneapplikationer inte helt dum då den tvingar annonsörer att fundera över vilken tjänst de tänker erbjuda sina kunder. Vi bör i sammanhanget dock inte glömma att samma kriterie och resonemang även gäller den egna hemsidan och sidorna på facebook, och kanalen i Twitter och annonsen på Aftonbladet och alla andra ställen där företaget tänker sig att vara närvarande online.

Nej och föga kreativt har de likt sina tryckta analoga föregångare förmågan att kunna ta betalt av företag. Kanske inte  i annonser men betalningsviljan är hög,  ja t.o.m mycket stark hos företag för att kunna administrera, kontrollera och hantera den officiella: sidan, kanalen, gruppen odyl på dessa sociala plattformar. Youtube har redan experimenterat med denna modell  och den är högst troligt att fler följer i deras fotspår.

Mycket talar för att denna betalningsvilja lägger grunden för vad som kommer att utgöra och motsvara de interaktiva mediernas annonser/helsidor på nätet. Gruppen, kanalen och sidan är i högsta grad interaktiv, och eftersom mottagaren kan vara säker på att det är en officiell sida de interagerar med kan företagens kundservice effektivt koncentreras men samtidigt utökas till att omfatta även webben vid sidan av den nuvarande kundserviceen via telefon och e-post.

1. Interaktiva produkter.  Mjukvarubranschen med bl.a. Microsoft, Adobe och Apple i spetsen har sedan länge upptäckt att många är villiga att betala för verktyg som förenklar vår vardag eller som gör det enklare för oss att uttrycka oss själva för andra i bild, tal, skift och/eller film. Lunarstorm Pro och Apple Appstore tllhör bl.a. denna kategori.

2. Interaktiva nätverk. Interaktiva redskap gör det möjligt att skapa och underhålla relationer och är dessa tillräckligt betydelsefulla finns här en betalningsvilja. Exempel är virtuella marknader som Match.com och Blocket.se men hit hör även Xbox live. Det är tex svårt att avstå från att betala när alla ens lagkamrater redan uppgraderat till senare versioner av spelet.

Likt förr är vi beredda att betala för det som är unikt, men i en värld av nästan obegränsade mängder information handlar inte betalningsviljan om tillgång till mer generell information, utan det handlar om något som är långt mer unikt: – Informationen om oss själva och våra relationer till andra människor.  Kort sagt:  Betalningsviljan finns för det man har en dator och  inte en dagstidning till.

Ju snabbare tidningsbranschen inser att det inte bara handlar om att förvalta en digital kopia av sin tryckta dito utan om att utveckla nya tjänster anpassade för en interaktiv miljö destå större är sannolikheten att de affärsmodeller som utvecklas verligen har relevans och blir lönsamma.

Tyvärr leder detta tankesätt att många förbiser den viktigaste frågan. Nämligen – ”Varför skall vi över huvudtaget ha en närvaro i de sociala medierna?”  Behovet måste komma före innehållet och eftersom innehållet dessutom består av de diskussioner som företaget har med sin omgivning  är frågan snarast – ”Vill vi ha en dialog med våra kunder?”  Eller mest av allt – ”Vill våra kunder ha en dialog med oss?” Vad vill de diskutera och hur kan vi svara upp mot deras krav och önskemål?

De sociala medierna ger företagen  förmågan att lyssna på sina kunder och tillsammans med dem utvecklas och bli mer relevanta.  Enbart i den utträckning som innehållet bidrar till denna utveckling har det relevans, annars inte.  Intehållet är inte längre kungen – Kungen är diskussionen.

Konsekvensen av detta blir att företagets engagemang i  den enskilda dialogen successivt försämras med ökad popularitet och att den potentiella nyttan av sociala medier därmed minskar i motsvarande takt. Ett företag som med traditionella mått ”lyckas” i sociala medier kommer i slutändan att använda mediet  enbart för broadcasting och inte för dialog med sina användare med följden att mediet automatiskt reduceras till en ren prenumerationstjänst precis som dess föregångare – nyhetsbrevet.

Utifrån detta resonemang kommer den sociala mediestrategin för många företag att bli extremt enkel. Verktyget kommer att tilldelas samma broadcastingroll som  de traditionella massmedierna och konsulternas uppgift reduceras till att ragga nya prenumeranter till annonsörernas olika prenumerationstjänster. Så säg hej till din nya kommunikationsstrategi, lustigt nog så ser den precis ut som din gamla.

Ditt nya verktyg - aningen likt det gamla

Vi vill så gärna att webben med dess interaktiva och sociala egenskaper skall vara så bra på allt men den stora risken är att mediet förlorar sin tydlighet i mediemixen och aldrig får den plats det förtjänar. De sociala medierna är inte morgonpress, lika lite som de är TV eller utomhus eller något annat medieslag. De tillåter dialog och är därmed unika. Först när de behandlas därefter kan de förtjäna sin självklara plats företagens marknadskommunikation.

Att därför agrumentera att dessa medier skall ersätta traditionell annonsering är samma sak som att säga att vi gärna spelar med våra kunders pengar. Från att ha agerat bank blir vi ett kasino.  Kontroll av budskap och överföring är det som vår bransch bygger på så att agrumentera för att detta inte längre behövs är samma sak som att säga att vi inte längre behövs men då kan företagens reklamfilmer lika gärna se ut som den nedan.